Kickifohlin

Sitter och väntar på yngsta dotter mitt i Linköping.  Hon är hos tandläkaren. Och det tar tiiiiid.

Men jag har ju semester så vad gör det att jag får vänta?

Här behövs ingen stress. 

Stressar det gör jag nog tillräckligt i höst😂

 

Så jag tar och andas lite, tittar på alla människor som går förbi med snabba kliv. Varenda kotte verkar ha väldigt lite tid för att ens se vart de sätter ner fötterna.

Allt är så bråttom?

Egentligen tragiskt för vem ser ens de vackra planteringar som finns? Skulpturer, husen? 

Kanske är det en onödig kostnad att lägga på oss av kommunen? Vi människor har inte tid att njuta av vackra saker.

 

Och är vi inte stressade över något så går vi och väntar på att vi ska bli det? Underliga kufar vi är vi människor. 

Vi planerar ihjäl oss. Vi ska ha så otroligt många saker för att få någon sorts frid och ro. Alltid en strävan efter nytt. Våra hem fylls av prylar i överflöd, dyra renoveringar och inredning till max. I garaget fylls det på med fina bilar , cyklar och det mesta som går att köpa för pengar. Är vi lyckligare då? Har mer tid?

Nä oftast inte, vi stressar vidare mot något annat, något bättre. Aldrig riktigt nöjda ...

 

Så idag. Just här och nu stressar inte jag. Har det jag behöver för att överleva för stunden. Så jag tänker njuta av vår vackra stad. Över att finnas till. Att få uppleva.

Allt annat tar jag senare. 

Här och nu är det bara bra. Tack universum för det!

 

Tjillivipp!